Stora Sjöfallet Nationalpark

januari 10, 2019

Vi reser 45 minuter västerut ifrån vår hemstad Gällivare & hamnar i en liten stugby kallad Aggala. Detta är porten till den riktiga vildmarken – Världsarvet Laponia.

3 dagar fri ifrån allt som heter arbete. Väderprognosen hemma i Narvik är allt annat än lovande – här ska det regna i flera dagar.
Motivationen är så otroligt hög efter en tid med allt för mycket rutin och arbete, vi måste finna oss någonstans där äventyret finns!

Det tar inte så länge innan vi kommer på det – isklättring i Stora Sjöfallet!
Vi packar väskorna och hoppar i bilen på kvällen efter arbetet, nu har vi 3 lediga dagar framför oss med isklättring och en otroligt mysig stuga som boning.
Det är ca 45 mil att köra ifrån vårt hus i Beisfjord till Stora Sjöfallet, medan det fågelvägen bara är 10..
Som sagt, motivationen har talat och vi låter oss inte påverkas av distansen. Vi kör i en stadig takt mot Sofies familjs stuga i Aggala. Väl framme i stugan står termometern på -13 utomhus och -10 i stugan – dags att tända eld i den öppna kaminen. Här finns allt som en stuga i de norrländska skogarna skall ha – en vedeldad bastu, en gammal skoter och härliga gamla täcken.

Härifrån har vi 1 timme in till Stora Sjöfallet Nationalpark, en av fyra nationalparker som utgör Världsarvet Laponia. De här platserna har en ständig dragningskraft för oss, förmodligen på grund av ovissheten av vad som finns där ute i det vilda, det känns så stort och mystiskt allt det där som döljer sig i väst.
Den här gången är vi inte här för någon lång expedition i Sareks djupa dalgångar, utan för att klättra några av de vackra isfallen som ligger längs med vägen ut till Ritsem.
Stora Sjöfallet är förmodligen den främsta platsen för isklättring i Sverige – här finns långa fina islinjer med en kort approach! Vi rekommenderar att se över föraren som finns över området , den har ni här: https://klatterklubben.files.wordpress.com/2011/04/storasjc3b6fallet2.pdf
Här finns allt man behöver veta beskrivet, och vi kan varmt rekommendera ett besök! I början av Januari är ljuset väldigt speciellt, och kanske får du ett härligt rosa-skimrande solsken på isen medan du klättrar. Slutet av Februari/tidigt i Mars är förmodligen den bästa perioden att vara här. Då kan du få klättra i solsken, utan isarna smälter för det! Det är något som inte hör vanligheten till inom isklättervärlden.

Under vårt senaste besök klättrade vi “Grevinnan” samt leden “Nästan Alpint”. Som alltid, var noga att tänka på lavinproblematiken innan ni beger er ut på vissa av lederna, vissa är särskilt utsatta för laviner.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

20 − femton =